Fyra olika kunskapsformerIngen undervisning är värd namnet om vi som lärare inte vet vad vi ska undervisa om. All ämnesundervisning i skolans värld utgår därför från ett urval av kunskaper som elever ska lära. Frågorna vad och varför är utgångspunkten för ett medvetet kunskapsurval. Ett visst stöd har vi lärare naturligtvis av styrdokumenten, men såväl inom ämnesdokumenten som utanför har vi en viss frihet. Det som dock föregår urvalet av kunskaper som elever ska lära är vilken form av kunskaper som bör betonas i undervisningen. Läroplanernas och ämnesplanernas kunskapssyn baseras på Blooms taxonomi som i sin tur baseras på fyra olika kunskapsformer. Dessa kunskapsformer är till stor hjälp vid kunskapsurvalet i ett ämne eller en kurs.

Urvalet av vilka kunskaper en elev ska ha införlivat när en kurs eller ett ämne är slut är a och o för att de kognitionsvetenskapliga strategierna ska leda till ett effektivt lärande hos eleven. De måste vara noga definierade och på ett genomtänkt sätt indelade i ämnesområden. Ämnesområden som i sin tur fördelas över läsåret på ett sätt så att de leder till en progression i elevernas lärande. Om detta är gjort, det är då de kognitionsvetenskapliga strategierna som presenteras i Nolitj är som mest effektiva. En komplex ämnesförståelse kan sakta men säkert införlivas hos eleverna. Vill du fördjupa dig mer i kunskap som kan vara till nytta när du planerar din undervisning, eller ska göra ett kunskapsurval i din kurs, kan du med fördel läsa kapitel ett i boken Kunskap, lärande och undervisning.

Nedan presenteras de fyra kunskapsformerna i korthet.

Faktakunskap
(factual knowledge)

Konceptuell kunskap
(conceptual knowledge)

Procedurkunskap
(procedural knowledge)

Metakognitiv kunskap
(metacognitive knowledge)

Fakta är ett ord som används slentrianmässigt och som kan ha olika betydelser. I vardagstal rymmer begreppet fakta alla former av kunskaper om omvärlden som inte är rena färdigheter och förmågor. Synar vi begreppet och utgår från de kunskapsformer som ligger till grund för Blooms taxonomi har faktakunskapfaktakunskapFaktakunskap – ett ämnes grundläggande och enskilda detaljkunskaper som en elev måste bli bekant med. En ämnesdisciplins typiska terminologi. en begränsad betydelse. Faktakunskap är i utbildningssammanhang de specifika och grundläggande detaljkunskaper i ett ämne som studenter i många fall behöver införliva. Faktakunskaper består också av så kallade empiriska kunskaper inom ett ämne som en elev kommer att stöta på och som kan förstås och förklaras med så kallade konceptuella kunskaper.

Merparten av de empiriska kunskaperna behöver en elev inte införliva i långtidsminnet. Om faktakunskaper betonas framför konceptuella kunskaper i undervisningen blir de till vad utbildningspsykologen Daniel Willingham kallar för listkunskap. Man lär sig att rabbla upp enskilda faktakunskaper utan att de sätts in i ett sammanhang. Det kan till exempel handla om att lära sig alla detaljer om hur Sveriges riksdag fungerar. Begränsas undervisning till denna kunskapsform får eleven en spretig, sammanhangslös och begränsad förståelse av ett ämne. Det gäller därför att välja ut den centrala faktakunskap som ingår i den utvalda konceptuella kunskapen. Det är den senare kunskapsformen som bör utgöra utgångspunkten vid urvalet av ämneskunskaper som en elev ska införliva. Mer om den nu.

Läs mer

Konceptuell kunskap består av faktakunskaper, men de är då insatta i och relaterade till varandra och ingår i ett större sammanhang. De konceptuella kunskaperna utgör ett ämnes centrala kategorier, teorier och modeller. Det är ett ämnes grundläggande principer och generaliseringar (kunskapsområden) eller vad som ofta i den anglosaxiska världen kallas för stora idéer (big ideas).
‍
‍_{“Cognitive science leads to the rather obvious conclusions that students must learn the concepts that come up again and again – the unifying ideas of each discipline. Some educational thinkers have suggested that a limited number of ideas should be taught in great depth, beginning in the early grades and carrying through the curriculum for years as different topics are taken up and viewed through the lens of one or more of these ideas. From the cognitive perspective, that makes sense.”
(Willingham 2009:37)}

Vi som arbetar med Nolitj är överens med de personer som anser att ett kunskapsurval bör bestå av ett begränsat antal stora idéer eller konceptuella kunskaper som följer med från tidig ålder och hela vägen genom gymnasiet. På så sätt kan kunskaperna införlivas i långtidsminnet och en komplex förståelse av de konceptuella kunskaperna är då möjlig att utveckla för eleven. I urvalet av konceptuella kunskaper bör man ta tre aspekter i beaktande:
1.   Att de har hög överföringskapacitet (transfer). De ska alltså kunna användas av eleven vid analyser av många olika fenomen och händelser.
2.  Att de har hög fördjupnings-kapacitet (elaboration). De utvalda kunskaperna ska äga en sådan komplexitet så att det är möjligt att få fördjupad kunskap om dem.
3.  Att de kan bindas ihop med andra konceptuella kunskaper inom de kunskapsområden som ämnet är indelat under den tid en elev läser kursen eller ämnet. I samhällskunskap och historia uppfyller till exempel följande konceptuella kunskaper ovanstående kriterier: liberalism, globalisering, upplysning och demokrati. Tillsammans utgör de delar av vad historiker och sociologer ofta kallar modernitet.

Läs mer

Procedurkunskap handlar om hur faktakunskaper och konceptuella kunskaper används. Det handlar om metoder, färdigheter och förmågor. Procedurkunskapen har fått en särställning i skolans styrdokument. Trots det kan de aldrig vara utgångspunkten för undervisningen. Det ska alltid den konceptuella kunskapen vara. Men faktakunskaper och konceptuella kunskaper blir bättre förstådda när de används. Inom matematiken är procedurkunskap central. Det är den även i so-och no-inriktade ämnen men är på ett tydligare sätt avhängig att man besitter konceptuell kunskap. När konceptuella kunskaper används på varierande sätt och för att förklara olika empiri så ökar elevens förståelse av dem.

Läs mer

Metakognitiv kunskap innebär att vara medveten om sitt eget tänkande. I skolsammanhang kan det handla om att veta hur ett begrepp ska användas, hur en instruktion ska förstås för att man ska kunna utföra en uppgift på ett korrekt sätt eller hur något mest effektivt kan läras. Metakognition gränsar därmed till procedurkunskap. Inom metakognitiv kunskap ingår även att eleven besitter transferkunskap och förstår hur kunskap kan överföras för att förklara något i en ny kontext. Ett annat exempel på metakognitiv kunskap är när en elev har vunnit förståelse för skillnaden mellan teori och empiri. Då kan eleven använda denna kunskap för att förstå vad som förklarar (teori) och vad som förklaras (empiri) i en källa.

Läs mer